Veckans druva: Andre

André är en rödvinsdruva som såg dagens ljus första gången år 1961. Det var det året som Jaroslav Horak vid SSV forskningscenter i Velke Pavlovice i det som då hette Tjeckoslovakien och idag heter Tjeckien korsade de båda druvsorterna blaufränkisch och st Laurent.
År 1980 togs andre med i det officiella tjeckiska druvregistret.
Om druvorna hinner uppnå full mognad så resulterar det i fylliga viner med bra struktur. Inslag av mörka bär är vanligt förekommande. De kan med fördel lagras på ek.
Ofta blir dock skördeuttagen för stora vilket resulterar i viner med för hårda och vassa kanter.
Druvsorten odlas även i Slovakien.

Fredag kväll på altanen

 Grekisk dukning möter spanska smaker!

 Men idel spanskt i glasen. 

 Sigrid och hennes kompisar tillbringar all vaken tid på studsmattan denna sommar!

Franskt tema på bjudningen med familjen B-J

Våra vänner från en närliggande stad kom förbi.

Vi brukar laga mat tillsammans för att hinna träffas under längre tid då vi väl ses. 

 Vi startade med champagne och Eclair och annat småplock!

 Vi började ute på altanen kl 15. Väldigt varm och skönt, men kanske litet väl varmt för mat?

 Vi satte oss ner under skuggan och pratade på. Två timmar passerade. Fortfarande lika varmt.

 Barnen hoppade studmatta.

 För att sedan övergå till rollspel.

Vi klurade ut att vi nog måste flytta borden till den skuggigare sidan av altanen om vi skulle hinna äta innan det var dags för gästerna att åka hem!

 Denna gång var det Frankrike som var på tapeten.

 Ljuvligt!

 Creme Ninon. Helt gästen D:s förtjänst. Riktigt vad jag sysslade med under tiden är något oklart, men bestick i olika varianter utgjorde helt klart en stor del av mina aktiviteter...

 Anders hade köpt in Chateau Bouscassé i två olika prisklasser till huvudrätten, oxfilé med ugnsbakade grönsaker.

 Mörkret började falla över nejden...

 ...och myggen göra entré

 ...men vi gav inte upp!

Fransk dukning på altanen

 

 Blå duk, vita tallrikar och röda servetter och selterglas. 

 För att säkerställa att inte temat ska ha gått gästerna förbi toppar vi dessutom med inte mindre än tre franska flaggor...

 

Veckans druva: Manto negro

Manto negro är en rödvinsdruva som med stor sannolikhet har sitt ursprung på Mallorca.
DNA-analyser visar att manto negro uppstod genom en korsning av sabate och callet cas concos. Dessa båda odlas i stort sett inte längre.
På Mallorca utgörs drygt 20 procent av den totala druvodlingsarean av manto negro.
Viner på druvsorten blir ofta mjuka, ljusa i färgen med en hög alkoholhalt.
Unga vinstockar ger mer rödbäriga viner. Äldre stockar i kombination med lågt skördeuttag ger mer mörkbäriga toner och tydligare aromer. Dessa viner går bra ihop med ek - dock finns risk för oxidation vid lagring.

Veckans druva: Ruby cabernet

Ruby cabernet är en rödvinsdruva med ett ursprung i Kalifornien. År 1936 korsade Harold P Olmo vid Davis universitet i Kalifornien druvsorterna mazuelo och cabernet sauvignon med varandra. År 1948 fanns viner gjorda på ruby cabernet på marknaden.
Tanken med korsningen var att ta fram en druvsort med cabernet sauvignons egenskaper och mazuelos produktivitet och värmetålighet.
Viner på ruby cabernet får djup färg och  inslag av framför allt röda men även mörka bär. Vinerna blir ofta rustika.
Går vi utanför Kalifornien hittar vi odlingar med ruby cabernet i North Carolina, Wisconsin, Virgina, Oklahoma och Texas.
Vi försöker nu lämna USA och lyckas då hitta odlingar i Australien, Brasilien, Sydafrika, Uruguay och Israel.

Veckans druva: Goruli mtsvane

Goruli mtsvane, som betyder den gröna från Gori, är en vitvinsdruva med ett ursprung i Kartliregionen i Georgien.
I denna region hittar vi då staden Gori.
Goruli mtsvane ska inte förväxlas med mtsvane kakhuri från sydöstra Georgien. Den sistnämnda går ofta under namnet mtsvane. DNA-analyser visar att de är olika druvsorter.
Det sägs att goruli mtsvane nämns redan under 400-talet. Fast det råder viss osäkerhet kring detta.
Goruli mtsvane ger upphov till vita viner av hög kvalitet med frisk syra. Inslag av honung och blommor i olika former är vanliga. Druvsorten används även för att framställa mousserande vin.

Veckans druva: Odessky cherny

Odessky cherny är en rödvinsdruva med ett ursprung i Ukraina. Året var 1948 då ett antal forskare vid Tairovs forskningscenter i Odessa i södra Ukraina korsade druvsorterna alicante henri bouschet och cabernet sauvignon med varandra.
Den nya druvsorten blev officiellt registrerad år 1972.
Viner på odessky cherny blir friska och har en djup färg. Inslag av mörka bär är vanliga och ibland dyker toner av tomat upp.
Vinerna får så där lite lagom med tanniner. Lite förvånande kanske med tanke på släktskapet med cabernet sauvignon.
Går vi utanför Ukraina kan odlingar hittas i Slovakien.

Veckans druva: Moristel

Moristel är en rödvinsdruva som förmodligen har sitt ursprung i Aragon i nordöstra Spanien. Ibland misstas den för att vara en variant av monastrell. Vid andra tillfällen tros den felaktigt ha ett namn som är en variant av morrastel. Morrastel är i sin tur en synonym för graciano. Ja  möjligheter till missuppfattningar finns sannerligen i druvornas komplexa värld!
Viner på druvsorten blir ofta ljusa i färgen med en distinkt, parfymerad doft. Inslag av röda bär är vanliga.
Moristel blandas ofta med andra druvsorter såsom tempranillo, parraleta och cabernet sauvignon. Tanken är att dessa druvsorter ska bidra med fyllighet.
Moristelviner gör sig bäst som unga och utan lagring på ekfat.

Veckans druva: Prensal

Prensal är en vitvinsdruva som odlas på Mallorca. Vill man köpa ett prensalvin på Mallorca får man dock leta efter en flaska med "premsal" på etiketten - så är nämligen den vedertagna stavningen på ön.
Viner på prensal har inte mycket syra att tala om - följden blir att man mer än gärna blandar prensal med andra druvsorter så som muscat, chardonnay eller viognier.
Även lite yttre hjälp med syra förekommer.
Tittar man på rena prensalviner så kan man hitta mjuka varianter med inslag av tropisk frukt. Men även mer strukturerade mandeldoftande versioner finns. Sammantaget bör vinerna drickas unga.

Veckans druva: Pallagrello bianco

Pallagrello bianco är en vitvinsdruva som har ett ursprung i Kampanien i södra Italien. Den omnämns i skrift första gången i slutet av 1700-talet.
Spontant skulle man kunna tro att den är en färgmutation av pallagrello nero, men det är den inte.
Likt ödet som drabbat många andra druvsorter i Kampanien så har odlingarna med pallagrello bianco minskat markant under 1900-talet. Dock fick både pallagrello bianco och pallagrello nero ett litet uppsving under 1990-talet. Detta tack vare Peppe Mancini.
Viner på pallagrello bianco får hög alkohol och något blygsam syra. Inslag av persika och aprikos är vanliga. Den påminner om viognier.

Grekisk afton på altanen

 Vackert väder - som gjort för en middag på altanen!

 Vindolmar

För 50 stycken
 225 g konserverade vinblad
4 msk kallpressad olivolja
4,5 dl hett vatten
Fyllning:
2 citron silad saft från
1,5 dl långkornigt ris sköljt
2 stora gula lökar finhackade
5 salladslökar tunt skivad
4 msk färsk dill finskuren
2 msk färsk mynta finhackad
2 msk färsk slätbladig persilja finhackad
5 msk olivolja kallpressad
havssalt och nymald svartpeppar
Vindolmar – gör så här:
Konserverade vinblad, som inte behöver slakas, är ofta väldigt salta –
skölj dem först och lägg sedan i blöt i hett vatten 3–5 minuter. Skölj igen, låt rinna av.
Häll hälften av citronsaften i en stor bunke. Tillsätt ris, lök, salladslök, dill, mynta,
persilja, olivolja, salt och peppar och blanda väl.
Lägg ett vinblad med den sträva sidan upp på en skärbräda (hantera bladen varsamt
eftersom de är ömtåliga). Lägg en tesked av fyllningen nära stjälken, vik de två
motstående sidorna över fyllningen och rulla ihop hårt som en tjock cigarr. Gör
likadant med resten av vinbladen.
Klä in botten av en form med bakplåtspapper. Lägg de fyllda vinbladen i täta rader i
formen med skarvarna neråt. Häll över olivolja och resten av citronsaften.  Tillsätt hett
vatten. Lägg
en annan form ovanpå så att dolmarna inte öppnar sig. Ställ in i ugnen på 200 grader C under ca 1 timme..
Lägg vindolmarna på ett fat täckt av vinblad och servera dem heta eller
rumstempererade.

 lammburgare och  halloumi

 Tsatsiki och olika sallader, en bestående av vattenmelon, fetaost och tomter.

 Syrénerna har verkligen kommit tidigt i år. Vanligtvis ser vi dem först i början av juni - lagom till Arvids födelsedag.

 Visst ser det somrigt ut? 

 Arvid hade begett sig till ett disco så vi var bara tre vid bordet.

 

Skaldjurskväll!

 Visst är det gott med ostron? Denna kväll åt dock Sigrid 14 stycken och blev litte illamående efteråt, så det kan kanske bli  litet mycket av den varan.

 Laxlasagne för att vi skulle bli mätta.

 Maffit med alla skaldjursrätter var det!

 

 

 Som sagt det blev litet väl mycket av detta för vår lilla pärla!

 

Veckans vintips: Campolieti Ripasso 2015

Campolieti Ripasso 2015, Valpolicella, Venetien, Italien, nr 6792, 115 kr
Italiensk trotjänare som funnits på Systembolaget i över 20 år - tror nog att många vindrickare någon gång kommit i kontakt med detta vin.
Gjord på i huvudsak de för området klassiska druvsorterna corvina, molinara och rondinella.
I doft och smak hittar vi inte oväntat körsbär men även choklad, kaffe, vanilj och lite russin - inte heller det så oväntat. Gott och trevligt med ett pålitligt vin!

Veckans druva: Palava

Palava är en vitvinsdruva med ett ursprung i Tjeckien. Året var 1953 då Josef Veverka vid SVV forskningscenter korsade savagnin rose med muller-thurgau. År 1977 togs palava med i det officiella tjeckiska druvregistret.
Viner på druvan blir fylliga och kryddiga. Framtoningen är avrundad och inte för syradriven.

Veckans druva: Grignolino

Grignolino är en rödvinsdruva med ett ursprung i Piemonte i nordvästra Italien. Den finns omnämnd i skrift i ett dokument daterat 7 november 1249 - då under namnet berbexinis. Ampelografer har kommit fram till att det är grignolino som avses.
En gång i tiden odlades grignolino i hela Piemonte. I dagsläget hittas odlingar i Monferrato.
Viner gjorda på grignolino har en blek, ljus färg och låg alkoholhalt. Vidare kan örtiga toner och tydlig syra noteras. Till och från blir vinerna ganska sträva. Vinerna bör i de flesta fall drickas unga.

Veckans druva: Inzolia

Inzolia är en vitvinsdruva med ett ursprung på Sicilien. Redan på 1500-talet odlades inzolia på Sicilien och i Toscana. Dock tros druvsorten som sagt ha sitt ursprung på Sicilien. Från Sicilien tog den sig till Sardinien och därifrån till de italienska öarna Elba och Giglio som båda tillhör Toscana.
På Sicilien så är det i Palermos närhet som odlingar finns - men även i Trapani, Arigento, Caltanisetta och Girgenti.
I Toscana heter inzolia ansonica.
Viner på inzolia får ofta en trevlig liten nötig karaktär.

Bowling med Sigrid

Sigrid har blivit litet extra mammig efter mormors bortgång. Nu har vi börjat göra grejer bara vi två. Bland annat bowling.

Det är ganska roligt med barn - de (åtminstone våra) utgår på något vis ifrån att föräldrarna aldrig har provat göra någotde kommer på. Att jag överhuvudtaget rört vid ett bowlingklot i anslutning till en bana var något som förvånade Sigrid stort.

För några månader sedan var det ytterst förvånande att hjulning faktiskt var uppfunnen redan då jag var barn och att jag fortfarande kunde.

Nästa månad ska vi hoppa på någon trampolinpark....Inför det måste jag tillstå att jag gruvar mig en smula...

Mamma/svärmor/mormor Edlas begravning och middag på Domtrappkällaren

11 juni 2018 mamma ska begravas i stillhetens kapell, Uppsala. Eva och jag hade varit och pratat med både präst och begravningsbyrå och kände att vi var i trygga händer. Mamma var inte religiös, hon var uttalat med i svenska kyrkan för "att inte skapa några problem vid begravningen..." Min mamma i ett nötskal... Pragmatisk som få - Åhhh...gumman.

Vi hade valt 2 psalmer: den blomstertid och härlig är jorden

2 låtar med Louis Armstrong (what a wonderful world och summertime) och 2 klassiska stycken (Air av Bach och Adagio av Albinoni).

Det var väldigt vackert och stämningsfullt. Känslor svallade och tårar sprutade av och till under hela akten.

Efteråt placerades blomsterkransarna utanför. Jag tänker mig mamma främst på skolavslutningar i Danmarks kyrka då jag var liten, eller åkandes på slingriga vägar i ett försommarskrudat Uppland. Då borde det vara liljekonvaljer och syrener som är blommorna jag främst förknippar med henne. Så är det nu inte - jag tänker mig henne i ett hav av orangea blommor. Märkligt.

Efteråt är man inte bara litet lättad. Vi hade beställt en middag på Domtrappkällaren och började med en liten fördrink.

Domtrappkällaren är en restaurang som vi förknippar med Edla och då kunde det inte bli lämpligare.

Själva middagen intog vi i ett valv inne i huset.

Vi vuxna valde en avsmakningsmeny

 Halstrad pilgrimsmussla Skummig musselsås,

krispig lufttorkad griskarré och blomkålspuré.

Carpaccio på sotat hjortinnanlår Smultrondressing, bär, rostade valnötter, färsk svamp och skogsmossa.

Foie gras Nötflarn och Sauternes skum

Smörstekt gösfilé Odlade murklor i vitt tryffelsmör. Potatisterrin, puré på blå Kongo, krispig pecorino och hummerconsommé.

Hjortytterfilé Rödvinssås smaksatt med blåbär.

Grillad kungsmusslingsvamp, svart vitlök, confiterad jordärtskocka och stekt sparris

Crème caramel Blodapelsinsorbet, färsk apelsin 

Till allt detta drack vi en fantastisk vinmeny på druvorna albarino, Riesling, chardonnay, Zinfandel och en ungersk Tokayer till desserten.

Barnen åt Domtrappkällarens meny  med Chokladfondant, omringad av bananglass, salt karamell och jordgubbsmaräng som extraval för dessert.

Domtrappskällarens meny bestod av Hummer Krondillsgurka, brynt smörkräm och brödflarn (se ovan)

  Carpaccio på sotat hjortinnanlår Smultrondressing, bär, rostade valnötter, färsk svamp och skogsmossa. (Se bilden under vår meny) 

Deras varmrätt var

Hängmörad oxfilé Med gratinerat märgben, rotselleripuré, confiterad potatis och rökt rödvinssky. 

Så gott och så trevligt trots den sorgliga orsaken till att vi samlades där.

Vi övernattade på hotell.