söndag 13 september 2015

Skansen andra besöket under sommaren 2015

 Detta år har vi slagit till och köpt ett årskort på Skansen. Redan nu känner vi att det var värd det - i augusti hade Julius Kronbergs ateljé öppet. Den var stängd då vi var på Skansen i juni. 
 Men först picknick. Anders hade börjat jobba, men anslöt sig litet senare under besöket. 
 Hembakad pizza är, jämte pannkakor, vår ordinarie picknick-matsäck.  
 Sigrid har ända sedan förra Skansen besöket talat om att hon ville testa att rida någon av hästarna.
Arvid hyste inga dylika drömmar.  
 En spänd och förväntansfull Sigrid på hästryggen. 
 Hästen Karin (en B-ponny) tycktes vara ett under av lugn. 
 Sedan bar det av till Skånegården. 
 Där fick man hjälpa till med skörden.
 Det fanns inga skjortor i Arvids storlek varför han fick ta ett förkläde. 
 De fick skörda rödbetor och...
...sockerärtor. 
Någonstans här anslöt Anders.
 Sedan var det dags att hjälpa till inomhus...  
 En väv för trasmattor stod iordningsställd. 
 Arvid sade efteråt att man skulle dra i mycket hårdare än han hade trott.
 "Jag tänkte att vävningen gjordes av gamla gummor och då borde det väl inte behövas särskilt mycket kraft..."  
 På Oktorpsgården från Halland fanns denna gång inte bara de spännande bonaderna förutom huset att beskåda.
Man hade även färjat garn. Björklöv gav en gul färg som vi nästan tänkte testa hemmavid.
 Lilla Skuggan på Norra Djurgården i Stockholm, ägdes av Kronbergs svärmor Carin Scholander och dessförinnan av hennes föräldrar. År 1899 lät Kronberg bygga en ateljé där. 
 
Vid Kronbergs död 1921 köptes ateljén med hela sin utrustning av grevinnan Wilhelmina von Hallwyl som skänkte den till Skansen.
 Egentligen ville man ha Skansen som ett minnesmärke av hur man (dvs någorlunda vanligt folk) levde på landet respektive staden.
 Konstnärssjälar ingick inte i detta. Men man tordes inte neka den stormrika mecenaten grevinnan von Hallwyl någonting, det var bara för ledningen på Skansen att svälja den beska medicinen och ta emot gåvan.   
 Guiden.
 Ateljén.
 Dryckespaus. 
 Arvid håller i geväret utanför Soldattorpet. 
 Både Arvid och Sigrid hade pratat mycket om hur roligt det skulle vara att åka flygplanet, det blev inte av tidigare detta år och heller inte förra året.
Döm deras förvåning då de efteråt sade att det inte alls var lika spännande som de minns det hela....
Det håller på att bli större.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar