Julens favoritsysselsättning

 

Morfar hann nätt och jämnt komma till oss förrän Arvid tog fram olika spel. Dunderfia uppskattas av hela vår familj. Gästerna tycktes också uppskatta det hela.

Arvid tog fram schackspelet. Morfar har väldigt bra tålamod. Han uppskattade verkligen att barnbarnet tog initiativ till olika spel med honom. Och Arvid älskar att spela spel....hela tiden...Det gör morfar också....

Moster E. och C. kom.

 Arvid och morfar var så inne i sitt schackspel att de inte märkte någonting.

De nya gästerna sällade sig till spelbordet. Sigrid hakade också på.

 Jag ljuger inte då jag säger att det var svårt att få kontakt med spelarna - de var helt absorberade allihop. Anders och jag kunde i lugn och ro både göra klart julmaten och ta det litet smålugnt medan alla andra satt uppslukade över spelplanen.

 Det blev julaftonsmorgon. Efter frukosten ville Arvid och Sigrid visa gästerna var deras dagis och skola ligger. Vi, Anders och jag, fick inte följa med för Arvid, utan fick ta en egen långpromenad.

Det händer inte varje dag att Anders och jag kan stega iväg alldeles själva på en helt egen promenad, samtidigt och tillsammans, utan barn. Vi var inte alldeles svårövertalade...

 

 Morfar tog tillfället i akt och lade sig att vila medan alla var ute - stackarn hade spelat spel närapå non-stop sedan han kom till oss. Han blir trots allt 80 till sommaren...

 När vi kom hem från vår promenad hörde vi dem spela spel på övervåningen....I slutet av julhelgen höjde Arvid sitt glas och ville skåla för "den bästa julhelgen någonsin". Nu tror jag att han haft det suveränt även tidigare jular, men detta att få vara "med" hela tiden trivdes både han och Sigrid helt uppenbart med.

 Efter lunch och Kalle Anka var det så dags för julklappsutdelningen.

 Lego, Star Warsspel, ett dockhuvud att göra frisyrer på, Madickenfilmer och andra presenter fick familjens yngre medlemmar från spelbordet....

 Men Anders hade köpt ett vinspel som intresserade de vuxna desto mer...Det var dags att spela vidare....

Arvid är väldigt road av lego. Han hann bara upp morgonen därpå så var det dags för legobyggande. Inom någon timme hade han byggt ett ganska avancerat för barn i 7-12 års åldern (han är 6 år). Träning ger onekligen färdighet.

Morgon blev dag - men byggandet fortsatte...Arvid sade senare att han faktiskt inte vill ha lika många presenter nästa år "Jag kommer inte att få plats med så mycket mer"...Vi får väl se.

 

 

Efter gästerna hade åkt, installerade vi Wii-spelet. Första dagen såg vi bara vår lilleman, rödögd av allt spelande, vid måltiderna. Han var helt uppslukad. Någon skidåkningstur hann han med men för övrigt var han framför TVn hela tiden. Nu har det lugnat sig något och Sigrid kan till och med få byta ut Star Wars spelet mot sitt prinsesspel. Att wii är stort bland barnen har vi förstått av vad han gör då han är hos sina kompisar. Men vi begrep nog inte riktigt hur efterlängtat det var.
Som tur var hade Sigrid ett behov av att rita och sitta och prata med oss under den intensivaste TV-spelarperioden. Annars hade det blivit mycket tandagnisslan under jullovet. Nu förflöt allt väldigt smidigt.