Middag hos familjen N

Familjen N,som bor på promenadavstånd 6 kilometer bort, bjöd in på middag. Temat var mat och dryck från de tre länderna Tyskland, Italien och Frankrike. Varför just dessa länder? Jo, det var genom dessa länder familjen N bilade under sin sommarsemester.

Vi tog saken på djupaste allvar och klädde ut oss så vi skulle se ut som fransmän. Sigrid ville dock vara prinsessa. Från Tyskland.

Fransyska med konstnärsambitioner och fransman med ett litet diskret skägg. Skulle man kanske skaffa ett sådant skägg på riktigt?

Barnen lekte bra ihop trots att värdfamiljens barn är några år äldre. Det blir alltid extra lyckat när både barn och vuxna trivs ihop.

Förrätten var italiensk, varmrätten fransk och efterrätten tysk. Med fransk varmrätt och en värdinna med uttalat intresse för franska viner måste väl kvällens vinprovning handla om franska viner?

Ja, det var min seriösa uppfattning även efter att ha smakat på vinerna. Men icke! Det var italienska viner? Jaha, dålig start på gissandet. Vilket som var dyrast? Ja, det måste ju vara vin nummer fyra. Jaså, var fyran billigast! Hmm, dags att vara tyst och lägga ner gissningarna. Kan väl försöka njuta av middagen utan att gissa så konstant fel...

 

Tack familjen N för en riktigt lyckad middag!

 

Avslutningsvis något om vinerna:
Anté Barbera d´Asti 2009, nr 32335, 89 kr.
Kvällens mjukaste och minst fylliga vin. Saftigt, friskt och lite blygt. Röda bär och lite örtighet.
Corvina Veronese 2009, nr 23072, 89 kr.
Mer smakrikt än föregående. Röda bär men även blåbär i eftersmaken. Lite kryddigt.
La Grola 2008, nr 42334, 159 kr.
Kvällens "finvin". Och visst, med facit i handen kände man att det här var det mest nyanserade av vinerna. Men det var inte det vin jag verkligen fastnade för. Len ahöll det dock som sin favorit.
Plommon, körsbär och lite vanilj. Gott!
Cappello di Prete 2007, nr 2727, 79 kr.
Det här var det vin jag verkligen blev förtjust i. Konstigt, egentligen, för den stalliga doften kombinerad med smaken av kryddor, choklad och vanilj var inte elegant. Snarare god på ett mer bondskt sätt. Gottigott!