Två italienska rödviner

Jag hade valt ut två viner till helgens blindprovning. Ja, vi brukar ju roa oss med utsätta varandra för blindprovningar, Lena och jag. Vi öppnar två flaskor på fredagkvällen, tar något glas av varje, så har vi kvar resten till lördagkvällen, när man är lite piggare.
Den här gången hade jag valt ut två italienska viner ur beställningssortimentet. Det ena vinet på gjort på druvan pinot noir, det andra på corvina.
Döm av min förvåning när jag ser att Mölstad i dagens SvD skriver om pinotfamiljen, där ju pinot noir ingår, och att Röttorp i DI samma dag skriver om corvina.
Jag har alltid anat det och nu fick jag det också bekräftat - trendkänslighet är min styrka! (Nåja...)
Lena utropade "pinot noir" efter att ha tittat på vinets färg i två sekunder. Corvinan var svårare...

Canaletto Pinot Noir (Lombardia) 2008, Girelli, nr 82237, 85 kr.
Har fanns den trevliga kombinationen jordgubb och vanilj som för tankarna till sommar. Tyvärr tar den något höga syrahalten överhanden. Ungefär så här hade jag tänkt mig italiensk pinot noir - druvans kännetecken (jordgubb eller hallon) kombinerat med landets kännetecken när det gäller röda viner (hög fruktsyra). Till vår häpnad märker vi att det fungerar utmärkt till lördagsmiddagen. Mat och vin hänger verkligen ihop...

Seral Corvina (Veneto) 2006, Castellani, nr 82223, 86 kr.
Oväntat koncentrerat och smakrikt. Körsbär, rotfrukter, och en rejäl chokladbitterhet. Mycket gott. Känns dyrare än sina blygsamma 86 kr. Passar inte riktigt lika bra till maten på lördagen. Ändå korar jag detta vin till det godare av de två.